Hem

K (KILO) Signalbokstaven K betyder "Jag önskar upprätta förbindelse med er".


Kabellängd Längdmått. En tiondel av en nautisk mil dvs cirka 185 meter.
Kalle Vedertagen benämning på det ekonomibiträde som skötte dukning, diskning mm i mäss om bord. Kallades Skans-Kalle om han arbetade i manskapsmässen och Mäss-Kalle eller enbart Kalle om han arbetade i annan mäss.
KaMeWa Förkortning för Karlstad Mekaniska Verkstäder (idag namnändrat till Rolls-Royce) som är en väletablerad tillverkare av bl.a. ställbara propellrar.
Kaplake Tidigare förekommande ersättning till befälhavaren i form av andel i fartygets frakt.
Karantän Fartyg kan bli uppehållna pga. karantänsbestämmelser. betrffande påverkan på liggetidsberäkning, se SJÖFRAKTAVTAL avsnitt 5.6.
Kaskoförsäkring Försäkring för fartyget och viss del av redarens ansvar.
Kaskointresse Ett slags tillägg till kaskoförsäkringen.
Kassettfartyg RoRo-fartyg anpassat för transporter av färdigstuvat gods. Kastblock Block där ena sidan kan öppnas så att den wire eller det rep som skall löpa genom blocket kan läggas in och således inte behöver träs in i blocket.
Katamaran Fartyg med två skrov placerade bredvid varandra (jmfr Trimaran). Kemikalietankfartyg Specialfartyg för transport av kemikalier. K. Är ofta utrustade med tankar i rostfritt stål och har regelmässigt många tankar så att olika typer av laster kan transporteras och hanteras genom separata system. Klarering Ombesörjande av olika formaliteter och utbetalningar av hamnavgifter, tull etc i samband med att ett fartyg anlöper eller avgår från en hamn. Klareringen sköts av klarerare anställda av rederiets ombud i hamnen. Se SJÖFRAKTAVTAL, avsnitt 13.4.
Klassbesiktningar Besiktningar som görs av klassningssällskapen.
Klassning Klassningssällskapets regelbundet återkommande undersökning och godkännande av att fartyget uppfyller klasskraven. Ett fartyg tas in i klassen när det uppfyller klassens regler för den typ av fartyg det rör sig om.
Klassningsbolag/ Klassifikationssällskap Classification Society Oberoende internationell organisation som kontrollerar fartyg, säkerhet och kvalitet såväl mot egna som nationella myndigheters regler.
Klausul Bestämmelse i kontrakt.
Klys Öppning i fartygssidan vanligtvis nära över väderdäck, för genomförande t ex av förtöjningsvajrar eller trossar.
Knop (Knot) Mått på ett fartygs hastighet. 1 knop = 1 nautisk mil per timme eller 1 distansminut per timme, alltså: 1,85 km/tim. Knot är även det engelska ordet för knop eller knut.
Kombinationsfartyg Fartyg som kan användas för olika typer av transporter
t.ex. både tank- och bulklaster.
Kommission Mäklarens arvode - ofta 1,25% av bruttofrakten. Vid köp/försäljning ofta 1% av köpeskillingen. Se vidare sakregistret i SJÖFRAKTAVTAL.
Kondemnera Förklara ett fartyg icke sjödugligt; beslagta ett fartyg.
Konferens Samtliga linjerederier som trafikerar samma trad. Inom konferensen regleras trafikutbud, frakter osv.
Konossement (Bill of Lading, B/L) Fraktavtal med i stort sett samma funktion som certepartiet. Konossementet är dessutom "omsättningsbart" vilket bl.a. innebär att innehav ger rätt att få ut godset när det når sin destination. Se vidare framförallt kapitel 8 i SJÖFRAKTAVTAL. Ett konossement med en lastbeskrivning som inte stämmer med den som finns i bakomliggande köpeavtal betecknas som orent.
Konossementskonventioner De internationella konventionerna om konossement är främst Haag-reglerna (1924) HaagVisby-reglerna (1968) och Hamburg-reglerna (1978). Se vidare sakregistret i SJÖFRAKTAVTAL.
Konsekutiva resor Ett visst antal resor som utförs efter varandra enligt ett befraktningsavtal som avser ett bestämt fartyg.
Konsortium Ekonomiskt och trafikmässigt samgående mellan rederier för att lösa en transportuppgift.
Kontraband Krigsförnödenheter som fraktas till fientlig makt, smuggelgods. Kontraktsviten Liquidated Damages Skadestånd som är förutbestämt till nivå och under vilka villkor de skall utgå. Exempel på kontraktsviten inom sjöfarten är demurrage och off-hire.
Korrespondentredare Den som sköter rederiverksamheten för ett fartyg utan att vara dess ägare.
Kossementskonventioner Internationella konventioner som reglerar transportörens ansvar för last med syfte att stärka konossementet som omsättningshandling. De konossementskonventioner som är i kraft är Haag- och Haag-Visby konventionerna samt Hamburg konventionen.
KR Korean Register of Shipping.
Kranbalksvis Uttryck för att ange riktning snett föröver styrbord eller babord.
Kreditgivareförsäkringar Särskilda tilläggsförsäkringar som långivare kräver för att låna ut pengar.
Kroo-boys Kroo är namnet på en sjöfarande befolkningsstam i Västafrika. Fartyg som gick på västafrika tog ofta ombord en extra besättning som följde med på kustresan för att hantera lastning och stuvning samt för allmänna fartygsarbeten.
Krigskasko Fartygens kaskoförsäkringar undantar skador pga. krigs- och krigsliknande händelser. Redarna tecknar därför särskilda kigskaskoförsäkringar.
Krigsklausuler
Kryssningsfartyg Passagerarfartyg avsedda för kryssningar - ej att förväxla med kryssare som är ett krigsfartyg.
Krängning är benämningen på fartygets lutning åt sidan. Påverkan på djupgåendet behandlas under djupgående.
Kubikkapacitet se Bale- och Grain capacity.
Kustbevakningen
Kvantumkontrakt se CoA.
Kvarstad arrest av fartyg regleras i Sverige främst av Rättegångsbalkens 15 kap. 15 och Sjölagens kapitel 4.
Kylmaskinist Befattning ombord.
Kyrkan är ett utrymme i fartyget längst akterut där propelleraxeln/axlarna som ligger i tunneln/tunnlarna löper ut genom fartygets skrov till propellerna/
propellrarna.
Kättingbox Fartygsdel. Utrymme där ankarkätting stuvas och förvaras.
Kättingstoppare (kallas även björn) Anordning för att låsa ankarkätting så att inte ofrivillig ankring sker.
Kölsvin Fartygsdel. Ursprungligen den planka som låg ovanpå bottenstockarna. I överförd bemärkelse det utrymme som ligger under durkarna i fartygets botten.