Hem

B (BRAVO) Signalbokstaven B betyder "Jag lastar eller lossar eller transporterar farligt gods".

Babord Port Fartygets vänstra sida.
Back Fartygsdel. Främre delen av fartygets fördäck.
Bale capacity Fartygets lastkapacitet uttryckt i volymmått (kubikfot eller kubikmeter) för paketerat gods (jämför Grain capacity).
Ballast Med B menas vatten eller annat som tynger ned fartyget men som inte är betalande last. När ett fartyg går i B går det utan betalande last men ev. med vatten intaget i ballasttankar för att fartyget skall få bättre stabilitet och/eller gå tyngre i sjön för att kompensera ogynnsamma väderförhållanden.
Ballastbonus Ersättning som utgår till redaren för "framkörning" av fartyget framför allt vid tidsbefraktning. Se SJÖFRAKTAVTAL avsnitt 4.16.4.
Ballastresa "Tomresa", dvs. resa som fartyget gör utan last.
Baltic Code 2000 Standardlösningar på vissa befraktningsbegrepp och uttryck.
Bareboatcharter Bareboatbefraktning innebär att fartygets ägare, bareboat-redaren, till bareboatbefraktaren hyr ut ett obemannat fartyg. Befraktaren bemannar fartyget, svarar för dess tillsyn och kommersiella drift samt ombesörjer i allmänhet även så att fartyget blir försäkrat. Redaren får betalt per tidsenhet. Se vidare kapitel 2 i boken "Sjöfraktavtal".
Barge Se Pråm.
Barlast Se Ballast.
Barlasttank Fartygsdel. Tank som, när fartyget seglar utan last, vattenfylls för att ge fartyget stabilitet. Även stavningen Ballasttank används.
Barrel (BBL) Fat = 159 liter. Används som kvantitetsmått på råolja.
Beaufort benämning på vindstyrka.
BBL Se Barrel.
Beaching Termen används i sjöfartsammanhang som beteckning på den avsiktliga uppkörningen på grunt vatten/strandning som i vissa delar av världen görs inför skrotning av fartyget. Se t.ex. klausul 10 i BIMCO-kontraktet Demolishcon.
Befraktare Den som hyr fartyget vid bareboat- tids- eller resebefraktning. Befraktare är också yrkesbeteckningen på rederitjänsteman eller tjänsteman på mäkleri eller industri/handelseföretag, som sysslar med att göra affärer på fraktmarknaden.
Befraktning En redare förpliktar sig att i avtalad form ställa ett fartyg till en befraktares disposition.
Befälhavare Befattning ombord. Chef över däcksavdelningen och tillika även fartygets högsta chef.
Bekvämlighetsflagg (Flag of Convenience) Nationalitetsflagg från land som tillåter registrering av utländska fartyg i obegränsad utsträckning.
BFI Baltic Freight Index - index för bulkfraktrater.
BIAS BIMCO Informatique A/S
BIFFEX Baltic International Freight Futures Exchange - börs i London för omsättning av futures-kontrakt baserat på BFI.
Bilateral överenskommelse Avtal mellan två staters regeringar.
Bill of Lading Konossement (se särskilt kapitlenl 21 och 28.3.2).
Bill of Sale Köpebrev för fartyg.
BIMCO The Baltic and International Maritime Council. Internationell redare- och mäklareorganisation med säte i Köpenhamn.
Björn Fartygsdel. Se Kättingstoppare.
Blocking and trapping Begrepp innebärande att ett fartyg blir instängt pga. krig eller liknande oroligheter. Se boken SJÖFRAKTAVTAL och även särskild artikel.
BLU-koden EG-direktiv (2001/96/EG) om fastställande av harmoniserade krav och förfarande för säker lastning och lossning av bulkfartyg.
Blå boken. Tidigare redovisades sjömännens löner i en avräkningsbok som var blå och som ofta kallades "den blå". I "den blå" fanns även ett uppsägningsformulär. Den som ville avsluta sin anställning ombord skrev under uppsägningssidan och lämnade boken till sin "avdelningschef" (överstyrman, maskinchef eller ekonomiförståndare). Förfarandet kallades ibland för "att slänga in den blå" - kanske berodde uttrycket på att uppsägning inte helt sällan skedde i upprymt tillstånd och med yviga gester.
Boatage Avgift/kostnad för båt som ger service till fartyg t.ex. genom att forsla besättningsmedlemmar till och från fartyg som ligger på redden (jämför Speedbåt).
Bodmeri Bottomry En i tidigare förekommande kreditform. Befälhavaren tog i nödsituationer upp lån för att kunna fullfölja resan, bevara och/eller vidaretransportera lasten. Fartyget, frakten och/eller lasten "förbodmades" d.v.s. pantsattes som säkerhet. Sjölagens kapitel om bodmeri upphävdes 1928.
Bogpropeller Fartygsdel. Propeller som är placerad i tvärskeppsgående tunnel i fartygets förliga eller akterliga bog. Ändamålet med B är att kunna manövrera fartygets för eller akter i sidled. Se nedanstående bild där symbol visar att fartyget är utrustat med bogpropeller.
Bokstavering För att underlätta stavningsinstruktioner över telefon finns en standard för hur bokstäver skall anges.
BOLERO Ett projekt/system för elektoniska konossement. Se SJÖFRAKTAVTAL avsnitt 8.12.2.
Borgen Se kapitel 2 avsnitt 6.3.
Bortfraktare Den redare som utför transporten, se bl.a. kapitel 21 och 16.
BOTF British Overseas Trade Board London-baserad brittisk exportorganisation.
Both to Blame Collision Clause Se kapitel 23 Protective Clauses.
Bottomry Se Bodmeri.
BPAC Baltic Pilotage Authorities Commission.
Brassa Termen B används i olika sammanhang i betydelsen vrida t.ex. brassa klockan som innebär att klockan ställs om för annan tidszon och brassa luftrör som innebär att ventilationsrören vrids för att luften lättare skall komme till eller tvärtom. Uttrycket kommer från den ändring av rårs/segels vinkel mot vinden som gjordes med hjälp av rep/brassar ("brassa bidevind", "brassa back").
Breakbulk-last Styckegods eller bulklast som lastas "breakbulk" dvs. utan pall eller annan lastbärare. På bilden visas löstuvning av bananlast i Turbu, Colombia.
BRISCOM Den engelsk-irländska sammanslutningen av skeppsmäklare inom FONASBA.
Bryggvinge Benämning på de yttre delarna av fartygets kommandobrygga.
Bräckt vatten (även Brackvatten) Brackish water Vatten med en salinitet (salthalt) som ligger mellan oceanernas cirka 35 promille och sötvattnets 0 promille. Östersjön är ett bräckvattenområde.
Brädgång Täckt reling som ger bättre skydd än vanlig reling.
BUA The Bolero User Association Ltd. Se SJÖFRAKTAVTAL avsnitt 8.12.2.

Bulb, bulbstäv Utformning av fartygsstäv som innebär förbättrade strömningsförhållanden och därmed högre fart vid samma bränsleförbrukning.
Bulk/oil carrier Bulktankfartyg som för olika laster i samma lastutrymme men inte samtidigt. De flesta bulktankfartygen är förstärkta för transport av malm och benämns då OBO (ore/bulk/oil) fartyg.
Bulkfartyg Fartyg inrättat för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm, gödning, kalksten samt stapelvaror såsom spannmål, socker, stål mm.
Bulklast Oemballerad fartygslast, t ex kol, malm, olja och spannmål.
Bunkers, bunkring Med bunkers menas fartygets drivmedel oftast tjockolja och diesel. Att bunkra ett fartyg betyder att ta ombord bunkers. Uttrycket kommer från engelska bunker som ursprungligen betydde det utrymme där drivmedlet förvarades.
Bunkerförsäkring Sakförsäkring som täcker risken att fartygets bunkers, drivmedel, går förlorat.
Bunker Survey besiktning vars ändamåla är att fastställa hur stor mängs bunkers som finns ombord..
BV Bureau Veritas Franskt klassificeringssällskap.
Bås se Båtsman.
Båtman Person som assisterar vid fartygs tilläggning och avgång genom att ta emot och lägga av förtöjningstrossar och vajrar. B är också beteckningen på Sjöfartsverkets båtförare. Ej att sammanblanda med Båtsman.
Båtsman Befattning ombord. B är arbetsledare för däcksmanskapet. Ej att sammanblanda med Båtman.
Båtsmansstol är en bräda monterad vid rep och avsedd som sittplats för person som skall arbeta i rigg eller på annat svåråtkomligt ställe.
Bältet Den del av fartyget yttersida som ligger i och i nära anslutning till vattennivån.
Bästeman Befattning ombord. I mindre kustfartyg/skutor var det tidigare ofta bara befälhavaren/skepparen som hade formell nautisk kompetens och examen. Styrman och 2:e man ombord kallades bästeman och var inte sällan självlärd och utan formell nautisk utbildning.

Sidan senast uppdaterad 2006-08-22